Nyboda tunnlar
Som en del i en workshop i samarbete mellan Stadsarkivet Stockholms stad och Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet gör vi en fältstudie om bostadsområdet ”Liljeholmskajen”.
Årstadalshamnen som platsen kallades förut var ett industriområde med järnvägsförbindelse med västra stambanan. På 1860-talet sprängdes den första av två tunnlar genom Nybodaberget, ett arbete som utfördes av straffångar från Långholmens fängelse. I fältstudien bestämde jag mig för att titta närmare på de norra tunnelmynningarna. Den östra tunneln trafikeras fortfarande om än mycket sällan, på bilderna ses den västra, stängd och avvecklad redan 1967.
Som infrastrukturprojekt är det den alternativa funktionen som intresserar mig, när något övergår från sin ursprungliga, tänkta funktion och ges eller får en ny. Vad som händer i och runt just det här området, uppfattar jag som en del av den informella sektorn, en gråzon, ekonomiskt och socialt. Platsen har idag ingen bestämd funktion utan den tolkas av den som för tillfället tar den i besittning. Vi kan se spåren av någon sorts produktion, sortering och raffinering av hittat eller stulet material. Man kan också se att platsen använts som temporär boplats för någon eller några. Den informella sektorns betydelse för samhällen generellt har undersökt på många olika sätt och vad jag förstår saknas ett definitivt svar på om den är ”bra” eller ”dålig”. Ur ett politiskt perspektiv ses de här platserna som samhällets ”undervegetation”, problematiska, sanitära olägenheter, platser som ger upphov till utanförskap och driver kriminalitet. Därmed kan de användas som argument och redskap för politiska diskurser. Ur stadsplaneringsperspektivet, en framtida exploaterbar möjlighet.
Tolkningen av den här platsen kan göras på olika sätt, där för min del det centrala är tidsfaktorn. Alla platser och byggnader har en livsbana och just den utmärkande perioden i platsen liv är när den ”svävar fritt”, hamnar mellan stolarna och är kanske också den mest dynamiska. Det öppnar för olika intressen verka och ta den i besittning. Om dessa intressen eller aktiviteter är bra, dåliga eller lämpliga får vara osagt men jag är övertygad om att de driver en utveckling och är en del av gentrifieringsprocessen. De här platserna, områdena, sektorerna är en möjlighet för människor som inte kan eller vill vara en del av samhället att vara verksamma och hålla sig flytande ekonomiskt.
Ur dessa få bilder från en plats med alternativ funktion kan man därmed dra många intressanta trådar och anledningar att återkomma om detta.
