Vid foten av Nybohovsberget En kundvagn framför blandskog. Trots närheten till närförorter som Liljeholmen och Aspudden, domineras landskapet av flack utspriddhet. Läser att den platsen ingår i planen för Södertäljevägens utveckling mot urbant stadsrum. Den som lever får se. https://vaxer.stockholm/projekt/sodertaljevagen-far-nya-urbana-stadsrum/
Avstånd mellan människor i Sverige är generellt sett stor och det är endast vid vissa tillfällen som våra större städer upplevs som just storstäder. Går man runt i Stockholm en vanlig vardag så är det glest på folk. Endast några få platser i centrala staden bär känslan av storstad. Besöker man en stad av normalstorlek med ca 30000 invånare känns det ofta mycket tomt. Få personer i gaturummet beror till
Vårdagjämning, Stockholm I avsaknaden av bilköer kunde en koltrast höras sjunga Den tid som är nu är ett ypperligt tillfälle att omförhandla staden och stadsrummet. Om några veckor till passerar på det här sättet kommer ingen vilja ha tillbaka det som var innan. Om världen pausar några månader så kanske till och med några korallrev skulle kunna räddas. Som art överlever vi nog, även om toapapperet skulle ta slut på
Julaftonen 1992 i Mjölby. Silon som dominerade stadsbilden på den lilla orten är numera riven. Minns tågstationen som på den tiden var bemannad. Där kunde man köpa biljetter för kontanter till resten av Europa, om man fick för sig det. Vad mer fanns här att minnas? En kinarestaurang, biograf och en underutvecklad galleria. Och så silon naturligtvis. Ständigt dessa silos.
Nyboda tunnlar Som en del i en workshop i samarbete mellan Stadsarkivet Stockholms stad och Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet gör vi en fältstudie om bostadsområdet ”Liljeholmskajen”. Årstadalshamnen som platsen kallades förut var ett industriområde med järnvägsförbindelse med västra stambanan. På 1860-talet sprängdes den första av två tunnlar genom Nybodaberget, ett arbete som utfördes av straffångar från Långholmens fängelse. I fältstudien bestämde jag mig för att titta närmare på de
Some images from a field trip to Krakow in 1991. These polaroids where made with a cheapo Polaroid 600 camera. Back then you could get one of these all plastic polaroid cameras almost for free if you bought a certain amount of film packs. As I remember, these shots where not ment to be artistic nor documentary photography, just having fun with the camera. A long with with the polaroid camera
Filipstadsbacken, Farsta flerfamiljshus byggda sent 1950-tal. Historiska bilder finns här. ©Tobias Sjödin
Ett fönster med utsikt.
