Här sitter jag en vårdag 1982 och funderar på vad man ska ha en kamera till. Jag har glidit in mellan två rejäla grenar som växer i klyka. Efter en stund märker jag hur jag sitter fast i klykans grepp och kommer inte loss.
Hur länge jag blir sittande här är svårt att veta då all tankekraft går åt till att komma loss. Min kamera hänger på en gren vid sidan om mig och jag försöker peta till den med foten för att få upp den. Trädet ger plötsligt ger ifrån sig ett kvidande läte och grenarna öppnar sig, eller mer glider isär.
Fallet mot marken bromsas av ett slankt grönt skott som virat sig runt min mage. Jag skär av skottet och kommer slutligen loss.

När jag senare framkallar filmen, inser jag att jag uppfunnit selfien (så som jag minns det).

The Selfie

Here am I, sitting in a tree on a day in the spring of 1982. I’m thinking of what a camera could be used for but after a short while I realize that I’m stuck between two branches and are unable to get loose.
Exactly for how long time I’m sitting here is hard to tell since my thoughts are all occupied with of how to free myself from this situation. My camera is hanging by its neck strap from an other branch. When trying to reach it with my foot, the tree gives away a wailing sound and the branches parts. My fall to the ground below are slowed down by a thin green twig which is wrapped around my belly. I free my self and later when developing the film, I see that I’ve invented the ”Selfie” (as I remember it).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *