Vid foten av Nybohovsberget En kundvagn framför blandskog. Trots närheten till närförorter som Liljeholmen och Aspudden, domineras landskapet av flack utspriddhet. Läser att den platsen ingår i planen för Södertäljevägens utveckling mot urbant stadsrum. Den som lever får se. https://vaxer.stockholm/projekt/sodertaljevagen-far-nya-urbana-stadsrum/
Selmedalsvägen och Hägerstenstorg, byggår 1966-71. Bebyggelse Selmedalsväg och Hägerstens Allé sett från Hägerstensvägen. Hägerstens torg. Enligt Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister: ”Affärshus med kontor, i modernistisk stil, på Hägerstens torg, även kallat Axelsberg centrum. Mot väst, syd och ost är marken belagd med grå betongplattor. Närmast huset mot syd och väst finns en rad med svarta betongplattor innanför en metallist. På torget finns fasta betongbänkar, några mindre lövträd samt belysningsarmaturer. Mot syd
[et_pb_section admin_label=”section”][et_pb_row admin_label=”row”][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”] Orienteringstavla Rådjursstigen. Fem huskroppar klädda i falurödfärgad plåt. Byggår 1961-62. Innergården utfälld. Fasad, parkering, garage. Parkering och garage på gården. Gång mellan husen. Rådjurstigens placering. Som övrigt i Solna är miljön präglad av stora genomfartsleder och trafiksystem som försvårar gång och cykeltrafik och som gör att staden känns fragmentariserad. [/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]
[et_pb_section admin_label=”section”][et_pb_row admin_label=”row”][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”] Hagalund i Solna utgörs av åtta stycken blå 14-våningshus som stod färdiga 1973. Över Hagalundsgatan löper gångbroar som binder samman gårdarna mellan husen. En trafiklösning som återfinns i andra miljonprogramsområden. Bostadsområdet är byggt på gamla Hagalund som var ett egnahemsområde som blev en kåkstad. I korthet så såg de styrande på 1940-50 talet, området som i förfall med och omfattande sociala problem. De boende protesterade utan
Hallonbergen i Sundbyberg. Området projekterades redan 1958 men stod klart i mitten på 1970-talet. Hallonbergen som är en del av miljonprogrammet fick redan i samband att området stod klart, kritik av läkaren Nils-Erik Landell i Hallonbergen – framtidssverige? Om livsmiljö i storstad (1974). Miljonprogramsområden i Sverige skildras på ett ofta svepande sätt som belastade med problem inbyggda i det själva arkitektoniska programmet. Jag tror att man behöver en uppdaterad syn på dessa
Miljonprogramshus på Nybohovsbacken i Stockholm. Den yttre miljön gestaltad i mosaik entrén i ett av husen. Den konstnärliga utsmyckningen kom till i samband med att husen renoverades i mitten på 00-talet. Mosaiken ger en intressant metanivå. Tyvärr vet jag inte vem som är konstnären.
Passed this unexploited field in Sollentuna, close to Djupdalsvägen, today. Behind the roundabout and the gas station, the residential area of Häggvik is visible. View of the field to the south. In the background a four storey office building. Two people are crossing the field. .
